Kv. Missionskyrkan, Pettersberg

Detaljplanen för kvarteret Missionskyrkan har varit ute på samråd och bearbetning av planen pågår.
Syftet med planen är att tillåta nya bostäder, en ny entré till kyrkan samt en utbyggnad av Ansgarskyrkan för en utökad barnomsorg.

Återigen ett "hus i park"-projekt, med stora öppna ytor som omger de nya husen. Men i detta område tycker jag att denna typ av bebyggelse passar in, dock kunde den nya parkeringen närmast bostadshusen förläggas i garage under mark och frigöra plats för ytterliggare en huskropp.

I planprogrammet för Pettersberg har även gräsplätten nedanför planområdet, mot Vallbyleden, pekats ut som ett förtätningsområde. Varför inkluderades inte detta i denna detaljplan?
Även området på andra sidan Vallbyleden, som skymtar längst ner i bilden, tycker jag är perfekt som förtätningsområde. Med närheten till Vallbyleden, Vallbymotet och E18 kommer den ökade trafiken inte kräva några större ingrepp i infrastrukturen.

Ängsgärdet-Kungsängen - Västerås nästa förnyelseområde

Området Ängsgärdet - Kungsängen har pekats ut som nästa förnyelseområde, under förutsättning att VLs bussdepå på Pilgatan flyttas. Den nya stadsdelen ska innehålla en blandning av bostäder, arbetsplatser, parker och mötesplatser.

Bilden visar ett förslag till områdets utformning från Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Bebyggelse av industrikaraktär längs Björnövägen , punkthus i det gröna stråket längs Mälarstrandsgatan, stadsvillor i 3-4 våningar samt ett nytt parkstråk längs Malmabergsgatan till Kokpunkten och Mälaren.

Varför vill man bygga stadsvillor och punkthus så pass nära stadens centrum?

Jag anser att detta område istället borde utformas som en mycket tätare stad, med en samling riktigt höga byggnader omgivna av lägre bebyggelse i slutna kvarter.
Fördelen med slutna kvarter jämfört med sk "hus-i-park" är framförallt att staden upplevs som tätare, de stora öppna gräsytorna ersätts med hårdgjorda ytor och ett levande gaturum tack vare butiker, caféer och restauranger i markplan. Grönytor och växtlighet koncentreras till kvarterens innergårdar där de skapar en mer privat och tryggare plats för avkoppling och umgänge med övriga boende.

Genom att koncentrera ett större antal höga byggnader på mindre yta fås en stabilare helhetsbild, istället för att bygga några enstaka höga hus här o där runt om i staden.

Boendeparkering bör lösas i garage under bebyggelsen för att få en så bilfri stadsdel som möjligt. Parkering i gatuplan bör begränsas och framförallt endast utgöras av gäst- och korttidsparkering

Lillhamra, Etapp 1

Bygget av nya stadsdelen Lillhamra i östra Västerås går vidare. Området beräknas ge plats för ca 400-500 lägenheter fördelade på småhus, radhus och mindre flerbostadshus samt ett äldreboende och skola/förskola.

I den första etappen byggs ca 300 lägenheter, men även icke störande verksamheter i form av hantverk och kontor tillåts i begränsad omfattning.
Kvarteren kring skolan (område C) kännetecknas av lite större och tyngre bebyggelse i upp till 5 våningar. Område B får bebyggelse i upp till 3 våningar medan område A och D ska vara lägre, 1-2 våningar.

Husen ska vända en offentlig sida mot gatan och en privat mot innergården/trädgården och placeras tätt och strikt längs med gatan för att bilda en småskalighet och stadskaraktär.

Nya stadsdelen möter befintlig bebyggelse utefter Väderleksgatan

De första husen i område B är på plats. I mitten av bilden, mot Väderleksgatan i nederkanten, kommer Lillhamra torg att placeras